Kolsänkan ökar.

Den biologiska mångfalden ökar.

Trädbeståndet per hektar blir större.

Skogsägarens nettoinkomster ökar.

Ekosystemet blir starkare.

Skogsvård enligt Hiilennielus metod ger många fördelar:

Kolsänkan ökar.

Den biologiska mångfalden ökar.

Trädbeståndet per hektar blir större.

Skogsägarens nettoinkomster ökar.

Ekosystemet blir starkare.

Skogsvård enligt Hiilennielus metod ger många fördelar:

Yhteismetsä Hiilennielu är en samfälld skog som erbjuder ett ansvarsfullt, lönsamt och enkelt sätt att äga, sköta och bruka skog. Hiilennielu använder en verksamhetsmodell som är lönsammare än den traditionella skogsvårdsmetoden i Finland. Den bidrar till att bromsa upp klimatförändringen, skapa naturliga kolsänkor och upprätthålla mångfalden i vår unika natur.

Som verktyg använder Hiilennielu kalhyggesfritt skogsbruk, som bygger på naturlig föryngring av trädbeståndet. Vi håller de skogar som vi äger skogbevuxna hela tiden och minimerar behovet av kalhyggen. Vid kalhyggesfritt skogsbruk utförs avverkningen enligt höggallringsprincipen, som innebär att träd som är ekonomiskt sett färdiga att avverkas tas ut ur skogen. Det ger de mindre träden utrymme att växa.

2.900,11

CO2 tn = Koldioxidton

Hiilennielus kolbindningsräknare
fungerar under vegetationsperioden 1.5 – 15.10.

Räknaren visar hur kolsänkan i samfällda skogen Hiilennielus skogslägenheter ökar. Beräkningen av kolbindningen
började 1.5.2019.

I räknaren har gjorts avdrag för de avverkningar som utförts från och med början av år 2019 och de
avverkningar som ska göras under de kommande åren. (Finländarens genomsnittliga kolavtryck är 10,3 CO2 tn om året.)

Hiilennielus kolbindningsräknare

2.900,11

CO2 tn = Koldioxidton

Hiilennielus kolbindningsräknare
fungerar under vegetationsperioden 1.5 – 15.10.

Räknaren visar hur kolsänkan i samfällda skogen Hiilennielus skogslägenheter ökar. Beräkningen av kolbindningen
började 1.5.2019.

I räknaren har gjorts avdrag för de avverkningar som utförts från och med början av år 2019 och de
avverkningar som ska göras under de kommande åren. (Finländarens genomsnittliga kolavtryck är 10,3 CO2 tn om året.)

EFFEKTERNA PÅ SKOGSNATUREN

Skogsägarens nettoinkomster ökar

Kostnaderna för skogsvården blir lägre i jämförelse med skogsbruk med ett jämnårigt trädbestånd eftersom behovet av vårdåtgärder minskar och avverkningar görs i huvudsak för att ta ut stockar från skogen. Priset på stockar är tre gånger så högt som priset på massaved. Metoden med kalhyggesfritt skogsbruk ger en större andel stockar än metoden med ett jämnårigt trädbestånd. Det ger skogsägaren större intäkter från avverkningen.

Kolsänkan ökar

Trädbeståndets genomsnittliga volym får så småningom öka under decenniernas lopp. Kolreserverna i trädbeståndet ökar i samma förhållande, och detta kol hålls permanent borta från atmosfären. Kolreserverna ökar också i marken, då mängden förna ökar. I skogsmarkerna blir kolreserverna bestående eftersom ingen iståndsättningsdikning, kalhuggning eller markberedning görs.

Ekosystemet blir starkare

Målet vid behandlingen av skogarna är att skapa blandskogar med varierande struktur. Flerskiktade skogar med många arter har större motståndskraft mot vind, skadegörare och sjukdomar. Dessutom återhämtar sig sådana skogar snabbast efter störningar av olika slag. Skogar som är kontinuerligt beskogade och har en varierande struktur producerar ekosystemtjänster av olika slag utan sådana avbrott som kalhyggen och plantskogsskedet orsakar. Det betyder att symbiosen mellan träd och svampar inte blir avbruten, vilket garanterar att träden har god tillgång på vätska och näring.

Den biologiska mångfalden ökar

En trädbevuxen och flerskiktad skog med många trädarter erbjuder bättre livsmiljöer för många arter av organismer. Vid avverkningar får överståndare och stora aspar stå kvar. Genom det ökar bl.a. mängden boträd för hålbyggande arter och murkna träd. Detta skapar livsmiljöer för många arter som lever på skadegörarinsekter i skogen. Det ger skogen har större motståndskraft mot insektsskador av olika slag. Dessutom är skog med ett trädbestånd med flera arter och träd av varierande ålder motståndskraftigare överlag än skog med träd av samma art och samma ålder. Övergångszoner mellan myrar och mineraljordar behandlas varsamt.

Trädbeståndet per hektar ökar

I det inledande skedet utförs endast måttlig avverkning, så att trädbeståndets genomsnittliga volym ökar så att den är cirka en och en halv gång större än genomsnittet i skogarna i dag. Ökningen av trädbeståndets genomsnittliga volym ökar också volymtillväxten och avverkningsinkomsterna eftersom en större andel av trädbeståndet avverkas som stockar, vilka är mer värdefulla. Att trädbeståndets volym blir större minskar inte nettoinkomsterna. Det leder till att nettoinkomsterna delvis senareläggs, men samtidigt ökar deras totala belopp.

EFFEKTERNA PÅ NATUREN PÅ MYRARNA

HIILENNIELUS SKOGSLÄGENHETER

Yhteismetsä Hiilennielu har för närvarande över 3000 hektar skogsfastigheter. De är belägna i Norra och Södra Savolax, Mellersta Finland, Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland. Nedan finns bilder från Hiilennielus skogsfastigheter.

EFFEKTERNA PÅ NATUREN PÅ MYRARNA

Myrens ekosystem börjar återhämta sig

Myrar är de viktigaste kollagren i markekosystemen och därför spelar de en viktig roll när det gäller att bekämpa klimatförändringen. De är också viktiga områden för bevarandet av mångfalden av organismarter på jorden. Myrar restaureras för att återställa ekosystemets struktur och funktion, som försvagats till följd av dikning. Till följd av restaureringen börjar myrens ekosystem åter likna systemet i en myr i naturligt tillstånd. Trädbeståndet avlägsnas och dikena fylls igen. Då stiger myrens vattennivå och myren börjar åter producera torv. Utvecklingen mot en myr i naturtillstånd börjar.

Kolreserven återställs

Restaureringen återställer myrens växthusgasbalans till samma nivå som i en naturlig myr. På lång sikt bidrar restaureringen till att göra klimatet svalare när det kolbindande torvskiktet blir tillräckligt tjockt.

Belastningen på vattendragen minskar

Avsköljningen av näringsämnen och fasta partiklar i vattendragen minskar till följd av restaureringen. En restaurerad myr filtrerar bort näringsämnen och suspenderat material. Den fungerar också som en buffert för smält- och regnvatten, vilket jämnar ut volymtoppar vid översvämningar.

Mångfalden återhämtar sig

På en restaurerad myr blir miljöförhållandena snabbt gynnsamma för organismarter som är typiska för myrarna, vilket gör det möjligt för arterna att återhämta sig. Detta är viktigt såväl för hotade arter som för vanliga växtarter på myrarna, till exempel för hjortron och tranbär. Den ökande mångfalden är därigenom också till nytta för rekreationsanvändningen av myrarna.

Mångsidig användning av myrarna i efterhand

När myrar som befrias från torvproduktion restaureras, uppstår kolsänkor på både kort och lång sikt. När det växer ny skog på myren, binder de växande träden snabbt kol. Försumpning av myren, som är mycket mindre vanlig som metod, binder kolet i torven i flera årtusenden. Åtgärder för att skapa våtmarker betjänar särskilt biodiversiteten.

HIILENNIELUS SKOGSLÄGENHETER

Yhteismetsä Hiilennielu har för närvarande över 2 720 ha skogslägenheter. De finns i Mellersta Finland, Norra Österbotten och Kajanaland. Nedan bilder från Hiilennielus skogar.

Yhteismetsä Hiilennielu

Matosaarentie 15, 00850 Helsinki

Ombudsman

Timo Kujala

0400 100 670

timo.kujala@hiilennielu.fi

Yhteismetsä Hiilennielu är en samfälld skog som erbjuder ett ansvarsfullt, lönsamt och enkelt sätt att äga, bruka och utnyttja skog. Hiilennielu använder en verksamhetsmodell som är lönsammare än den traditionella skogsvårdsmetoden i Finland. Den bidrar till att bromsa upp klimatförändringen, skapa naturliga kolsänkor och upprätthålla mångfalden i vår unika natur.

Yhteismetsä Hiilennielu

Matosaarentie 15, 00850 Helsinki

Ombudsman

Timo Kujala

0400 100 670

timo.kujala@hiilennielu.fi